Att bli pappa - The story!

Den 27/12 kl 10.24 kom äntligen vår lilla prinsessa till världen!

Precis nykläckt.

Stoltare mamma får man leta efter!

Vi som tycker oss vara macho för att man kör diverse långlopp får nog tänka om. Sandra kämpade med fruktansvärda konstanta värkar i över 9 timmar utan energitillförsel. Där snackar vi prestation! Har man aldrig varit med under en förlossning förstår man inte vilken fysisk prestation det är...Makalöst! Jag har också hoppat flera SM-finler m.m. men så nervös man var i torsdags har jag aldrig varit förut. Känslan när hon kom ut till oss slår allt jag någonsin varit med om i livet. Overkligt stort!!!

Träningen har givetvis det inte blivit så mycket av denna vecka men det har ju funnits annat viktigare att fokusera på :) Men nu har vi efter 2 nätter på BB äntligen kommit hem och allt går superbra. Är däremot nästan psykotiskt trött... Har knappt sovit en blund på 3 nätter och inser ganska snabbt att det här med 8 timmars sömn får man nog bara drömma om de kommande åren...

Myspys deluxe!

Tror bestämt någon är rätt lik farsgubben sin som liten :)

Så himla skönt att kunna vara hemma nu ända tills den 21/1 mha pappadagarna. Ska försöka smyga igång med träningen igen och får helt enkelt känna av läget härhemma och anpassa träningstimmarna efter det. Vi får också se hur det blir med denna säsongen, men vad gör det när man har världens sötaste lilla rumpnisse att komma hem till varje dag!

Får se hur mycket bloggande det blir nu i framtiden också. Det kommer knappast bli någon barnblogg, den saken är säker :)

Skidåkning för 3:e dagen i rad...

...och 4:e passet skidåkning på 5 dagar med totalt 7,5 mils åkning. Har fått igång kroppen nu efter sjukdomen förra veckan. Dagens pass bestod återigen av två varv på "5:an" i Ursvik, exakt samma som i fredags. Tycker föret var ganska jämförbart med i fredags men trots att jag tryckte på klart mer idag blev det bara ~40s snabbare vilket känns lite som en besvikelse.

Men det måste givetvis ha att göra med den ganska tuffa träningen de senaste dagarna. Tyckte ändå att kroppen kändes ganska fräsch och faktiskt så är Ursviks-"5:an" riktigt tuff med många backar.

Den största skillnaden nu iår är att jag återhämtar mig betydligt bättre efter en backe och orkar köra på hårt nästan direkt. Bara förra året så var jag helt slut efter en lång backe och det tog en stund innan jag kunde köra på igen. Det känns riktigt gött!

Redan 22,5 mil på snö hittills! Alltså över en tredjedel av det jag fick ihop totalt förra vintern!

Nu blir det vila imorrn julafton, sedan får vi se om man ens kan träna eller behöver åka till BB :D

Überpass med Pontus...

Dagen till ära hade jag bokat in ett långpass med kraftkarlen Pontus på Bisslinge golfbana. Testade för andra gången mina nya fina "Ross"-skidor. Förra gången jag testade skidorna så hade jag kasst fäste och var osäker på om det berodde på föret eller om skidorna var för hårda... Idag däremot hade jag bra fäste! Puh! Riktigt goa skidor som förhoppningsvis kommer gå som ett spjut när jag vallar upp dom. Tyvärr fick jag några små repor på belaget men det är omöjligt att undvika.

Det hade snöat hela natten och det var ett ganska ordentligt snöfall under hela passet så föret var riktigt riktigt trögt. Tyvärr var stavfästet heller inte direkt optimalt och det gjorde det än mer tungåkt. Man fick med andra ord ingenting gratis idag. Pontus har haft en stressfraktur i ryggen så han får än så länge bara staka och även om Bisslinge är väldigt platt så märkte jag direkt vilken stor fördel det är att kunna använda benen.

Tempot var som vanligt riktigt högt hela passet. Det är mycket snack om hur viktigt det är att köra A1 (lugn intensitet och låg puls) och eliten bedriver största delen av sin träning i just A1-tempo. Men med Pontus blir det alltid åka av och det bästa är att man verkligen får utmana sig själv. Finns inte en sportkepa att jag skulle ha orkat göra ett liknande pass själv och tror seriöst att A1 för oss "icke elit" inte är lika viktigt. Det är klart att har du 30h träning/vecka som eliten har så måste du köra A1 annars bryter kroppen ihop.

Trots att Pontus är Übergrym på att staka så kunde jag köra ifrån honom i de få partier där det gick uppför, speciellt i detta tröga före. Märkte också att när han låg först kunde jag nästan ligga och vila bakom när man kunde lägga på frånskjutet i de partier som gick svagt uppför. Däremot så bestämde jag mig för att också bara staka de sista 8,5km. Då lade Pontus in tre stötar där han tryckte på ordentligt i de lite tuffare partierna och då kunde jag tyvärr inte riktigt hänga med honom. Men jag vet sedan innan att han är starkare än mig i ren stakning, speciellt när det går uppför... Trots att jag anser mig vara rätt explosiv så kunde jag inte hålla hans rygg. Riktigt imponerande av karln!

Passdata:

Sträcka: 31,35 km	Hastighet: 15,31 km/h
Tempo: 03:55 min/km	Snittpuls: 0 slag/min
Kaloriförbrukning: 2503 kcal	Träningseffekt (TE): 0,3
Runda: 2012-12-22 Allévägen 64, 192 76 Sollentuna, Sve...

Känner mig som en tagliatelle nu efteråt och får se om man ens kommer ur soffan på resten av dagen :D

Godmorgon Ursvik...

Morgonpass i Ursvik idag, 2x"5:an" i lugnt och kontrollerat tempo. 20 min på första varvet och 19 på andra. Snöfallet gjorde föret lite trögt. Skönt morgonpass!

Bra pass med nya finskidorna!

Körde ett bra pass i Knalleborg ute på Ekerö idag. Vågade för första gången testa mina nya fina Rossignol XIUM som jag beställe i höstas. Jag ville ha en långloppsskida med lite hårdare spann och nog fan är de hårda...

Det var svårvallat idag pga de senaste dagens väder. Det töade ju i helgen men sedan dess har det fryst på och kommit ny snö. Men den nya snön var inte riktigt tillräcklig för spåren (iaf i Knalleborg) var rätt isiga med vissa delar som var mer normala. Första uppvärmningsvarvet hade jag noll fäste och började undra om skidan är för hård för mig... Fick stanna två gånger och lägga på mer fäste och då blev det lite bättre samtidigt som jag lärde mig skidan mer och mer. Däremot i den längsta och brantaste backen var det inte isigt utan normalföre och där hade jag bättre fäste. Men nog fan är skidan hård och jag fick trycka på ordentligt för att få ner dom. Så jag vet inte riktigt än om jag vallade fel eller om skidan är för hård? Det blir att utvärdera mer till helgen.

Däremot så är det en fantastiskt skön skida att åka på och känslan var att de gick som ett spjut. Hoppas att det var det isiga föret som spelade mig ett spratt idag så att man kan få fäste också.

Passdata:

Sträcka: 23,83 km	Hastighet: 15,06 km/h
Tempo: 03:59 min/km	Snittpuls: 0 slag/min
Kaloriförbrukning: 1863 kcal	Träningseffekt (TE): 0,3
Runda: 2012-12-19 Väsbyvägen, 178 35 Ekerö, Sverige

Körde först ett uppvärmningsvarv på 3km-slingan. Sedan körde jag 4 varv runt "5:an" som faktiskt är ganska kuperad. Grundtempot var lugnt (A1) men blandade in naturliga intervaller där jag körde riktigt fort och oftast i banans tuffare partier. Dock så känns inte kroppen tipptopp än efter sjukdomen men det var iaf klart bättre än helgens känsla.

Nu kanske det blir ett lugnare pass på fredag inför lördagens långpass på lördag... Jul jul :)

På´t igen + fredagsparkour...

Har varit krasslig i veckan men tänkte testa kroppen idag och bestämde därför att köra ett långpass med Andreas i Ursvik. Tyvärr är Andreas också krasslig så han fick ställa in så då fick man köra ensam i skitvädret.

Har vilat  tre dagar i rad men igår på jobbet körde jag Parkour med ungarna och kunde trots att jag var lite småkrasslig inte låta bli att vara med. Parkour är något jag tycker är svinkul och var faktiskt väldigt nära att börja med det efter att jag lade av med längdhoppet. Men jag tyckte att det var lite för farligt och nördigt för att börja på allvar :) Men den största anledningen var att min sargade kropp. Hade misshandlat den med längdhopp i så många år och Parkour är väldigt explosivt med mycket hopp på asfalt och jag kände att jag var klar med mitt skuttande i livet.

Man måste passa på att glänsa för ungarna medan man fortfarande kan!

Däremot gillade inte min vänsterfot Parkourandet. Jag stukade ju den rejält för en månad sedan och den gillade inte allt hoppande så jag har rätt ont idag :(

Passet idag då, hur gick det? Körde för första gången i Ursvik för året och jag vet inte, blir lika besviken på Ursvik varje gång. Det är väldigt nära hemmet men själva anläggningen är helt enkelt inte bra.

Det var konstigt före idag, 0-gradigt men ändå lite isigt i elljusspåren. Hade noll fäste med min burkvalla så det fick bli stakning för hela slanten. Började värma upp med elljusfemman som är rätt kuperad. Kände direkt att kroppen inte alls var med mig och fick stundtals lugna mig för att inte pulsen skulle rusa. I de brantaste backarna gick jag upp för att hålla ner pulsen tex. Kom ändå runt på 20:13, rätt okej för att vara uppvärmningsrundan :)

Sedan körde jag ute på långspåren på ängarna som vissa bitar var bra. Däremot  gick det knappt framåt på de partier med motvind och spåren var betydligt trögre här jämfört med elljusspåren. Vinden och snöandet bara ökade allt eftersom och andra halvan av passet var allt annat än njutbar. Dock kändes kroppen bättre ju längre passet led.

Passdata:

Sträcka: 31,24 km	Hastighet: 14,26 km/h
Tempo: 04:12 min/km	Maxpuls: 193 slag/min
Snittpuls: 146 slag/min	Kaloriförbrukning: 1791 kcal
Träningseffekt (TE): 0,3	Runda: 2012-12-15 Ursviksvägen 97, 174 46 Sundbyberg, ...

Det blåste så mycket på ängarna och kramsnön tillsammans med vinden tillverkade rullade snöbollar.
En jättemärklig syn att se hundratals ute på ängarna!

Fick nya über-brillor i födelsedagspresent och de var asgrymma i skitvädret.
De har en fotokromatisk lins som ändrar sig beroende på ljusförhållandena.
Dom ser dock lite väl snabba ut.. Så nu får man krav på sig att prestera :)

Krasslig...

Efter en vecka med taskig sömn (får såna perioder ibland) så blev jag krasslig efter tisdagens gym. Så det har blivit tre dagars vila nu. Hoppas jag är fit för morgondagens långpass... Känns värdelöst att inte kunna göra något när man tittar ut på all den fina snön som ligger ute.

På G!

Nu när snön äntligen har kommit så har man verkligen fått belöning för allt slit man gjort på försäsongen. Trots att jag bara gjort två ordentliga snöpass (med dragna spår) så känns det nästan lite för bra. Diagonalade ju för första gången sedan Vasaloppet i lördags och det kändes väldigt naturligt och tyckte jag fick till tekniken bra. Alla mina 100mil ren stakning på rullskidor gör att stakningen också känns grym!

Gårdagens kvällspass med Andreas i Knalleborg på Ekerö var ytterligare ett bra kvitto. Vi körde ett tufft pass med bla impulsintervaller där vi under korta stunder i stort sett maxade. Trots att jag känt mig seg under hela dagen svarade kroppen riktigt bra under passet.


En impulsstakande Andreas i de fina spåren på Knalleborg igår kväll.

Tyvärr vurpade jag rejält (igen!) i en utförslöpa och slog upp ett ganska stort sår på vänster armbåge + att både min dyra craftjacka och mitt merinounderställ fick ett fult hål i tyget :( Det roliga är att jag märkte det först när jag kom hem, både såret och hålen. Fattar inte vad som händer, brukar aldrig vurpa och har gjort det två pass i rad nu... Rejäla vurpor dessutom!

Med facit i hand märks det tydligt att man skött försäsongsträningen MYCKET bättre i år... Faktiskt så tror jag att mina konsekventa långpass på helgerna de tre senaste månaderna har gjort väldigt mycket. Har varit usel på att köra långpass förut men min kropp har verkligen anpassat sig under denna korta period. Har mycket att tacka Pontus och Andreas för det som drog ut mig på dessa långpass. Hade nog aldrig gjort det själv!

Att skidåkningen känns bra direkt är också väldigt tillfredsställande. Men känner också ett helt annat lugn inför denna säsongen. Förra vintern var jag väldigt stressad. Var ju bara min andra skidsäsong och ville förbättra mig mycket inför min Vasaloppsdebut 2012. Det i kombination med att det var en så pissig vinter gjorde att jag fick åka iväg i stort sett varje helg för att jaga snö och det blev sån himla skidåkningshets vintern igenom.

Nu vet jag att jag kan åka riktigt snabbt när allt stämmer. Hela fadersgrejen känns också bara lugnande eftersom det kommer bli viktigare än allt annat i mitt liv. Får jag inte åka så mycket skidor är det inte hela världen utan det kommer i så fall vara för jag prioriterar annat som är viktigare. Just nu njuter jag av att kunna träna på och får passa på så länge det går.

Skidåkningsglädje i Lida...

...ren och skär! Körde ett otroligt fint långpass idag tillsammans med Andreas och Niclas Eklöw från Sumpan. Riktigt kul att jag lyckades få med mig Vasakompisen Jimmy i spåret också!

Har aldrig kört i Lida förut och fick mig en ordentligt positiv överraskning. Riktigt fina kuperade spår och fantastisk natur! Nästan så man inte trodde man var i Sthlm ett tag. planen var ~3h skidåkning men det landade i två varv runt den fina "17km"-slingan. Totalt 33,6km som tog 2,5h.

Spåret var somsagt förvånansvärt kuperat och eftersom föret var rätt trögt fick vi diagonala uppskattningsvis 1/3 av passet. Skitkul att få diagonala för första gången sedan Vasaloppet och det kändes bättre än förväntat. Kände mig ganska seg den första timmen men tycker att känslan bara blev bättre allteftersom. Fick den obligatisiska energidippen efter ~2h och var tvungen att ta en liquid och två sesamkakor, kommer nog aldrig ifrån detdär att kunna köra långpass utan energitillförsel.

Kul att få köra med en så pass duktig åkare som Niclas och är även grymt imponerad över Jimmy som orkade hänga med hela passet trots en betydligt skralare träningsmängd än oss andra.

Lyckades också med en riktig praktvurpa idag. I den brantaste backen lyckades jag ta ett felskär i svängen och gjorde en riktig Face-plant rakt ner i djupsnön! Som tur är var det mjukt och skönt :)

Från vänster: Andreas, Jimmy, Niclas och Niclas mamma :)

Glad skidkille med den obligatoriska Banzai-frillan.

Sleten och snökaos...

Det är totalt snökaos här i Sthlm! Har kommit sjukt mycket snö idag (jippi!!!) men det finns liksom ingen förberedelse för det så allt har varit kaos här idag. I stort sett hela infrastrukturen har blivit lidande. Skönt att man inte är beroende av transport till jobbet utan kan promenera.

Lånad instagrambild från en kompis.

Har påfrestat överkroppen nu ganska ordentligt de senaste dagarna. Skidåkning med bara stakning fre-lör-sön-tis och en styrkepass inklämt på mån. På gårdagens stakpass med Andreas kände jag mig rejält trött i armarna trots ett ganska lugnt tempo och behövde vila armarna idag. För att hålla igång benen så de inte får en chock sedan när man börjar diagonala så var jag trots snökaoset ut och sprang idag. På väg hem från jobbet såg jag att de plogat cykelvägen in mot stan. Väl ute märkte jag att plogningen inte direkt var världsklass vilket gjorde det rätt svår/tungsprunget. Rätt sjukt att ta sig ut på en löptur egentligen och man fick lite sneda blickar av folk man sprang förbi. Det kändes annars riktigt bra och är helt klart bra tränad just nu!

Nu blir det vila imorrn och ett styrkepass på fredag inför helgens långpass skidor.

Känns så otroligt gött att vintern är här så tidigt! Hoppas hoppas detta håller sig ett bra tag nu á la 09/10 och 10/11!

1h stakning...

..på Bromma golfbana ikväll ensam i mörkret med pannlampan som enda vän. Det hade hunnit frysa på sedan sist vilket gjorde de manuella spåren riktigt hårda och fina och i stort sett utan genomslag. Förutom en passage över en grusväg där jag nästan stod på nästan när gruset fastnade under skidan och gjorde nya repor.

Efter att bebben har kommit blir det nog här jag kommer lägga min skidåkningsgrund i vinter eftersom det bara är 5min gångväg hemifrån. Underbart att kunna träna på snö! Det gäller att passa på nu. Man vet ju aldrig hur länge kylan håller sig. Att köra ensam i mörkret med pannlampa är fan underskattat... Myskänslan som infinner sig är enorm och det kommer från en som för ett år sedan tyckte det var alldeles för nördigt att göra något liknande :)

Grymt skidpass...

...idag med Pontus och Andreas! Trots fiaskot igår på Bromma golfbana chansade vi på att det hade hunnit frysa på mer under natten och drog till Lovö golfbana på Drottningholm. Visst fasen hade det hunnit frysa på lite mer. Det var väldigt blött på sina ställen och ganska lite snö men idag bar det på ett helt annat sätt och det gick ju att åka! Vi körde alla ovallat och bara stakade hela passet. Föret var som väntat riktigt trögt, bra mycket trögare än swenor 3:or på rullskidor.

De första två varven som var ca 3,1km långa så hade jag och Pontus någon tupp-fajt och körde skiten ur varandra. Det var rätt dumt för jag var ganska ordentligt stum resten av passet. Men det är så himla roligt att trycka på lite nu när snön äntligen har kommit!

Pontus tackade för sig lite tidigare men jag och Andreas skrapade ihop ~2,1 mils åkning! Sista varvet testade vi på en ny vända och då gjorde Andreas genidraget att försöka åka över ett semi-fryst vattenfyllt dike. Ännu mer genialiskt var att han ångrade sig efter halva diket och då brast givetvis isen och han åkte ner under med hela skidorna och pjäxorna. Men som tur är hade han nya bra pjäxor som stod emot vätan bra.

Där uppe till höger av diket tog sig Andreas en vattenskidtur :)

Så jäkla skönt med vinter!!

Vi tre var några av de få entusiaster som tog oss ut.

Snöpremiär!

Eller skrattpremiär? Eftersom snön fallit i Sthlm kunde man inte hålla sig från att prova. Efter jobbet drog jag och Pontus till Bromma Golfbana i närheten för att se om det funkade att överhuvudtaget köra Tyvärr bar inte den lilla snön som fallit och eftersom det inte finns någon tjäle i marken var det pissblött under vilket gjorde att det frös till tjocka lager med is under skidorna. Var som att staka med klister på glidzonerna eller typ 7:or i rullmotstånd på rullisar.

Visst brukar skidpremiären kännas trög men det här är ju löjligt :) Jag var rätt nöjd efter typ 12 min skidåkning, var redan då less på underlaget och helt slut i armarna. Pontus tvingade mig att köra i iaf 30min och tur var väl det. 

Får se om det blir något mer skidpass i helgen med tanke på hur underlaget ser ut... Så synd att det inte finns någon tjäle i marken för då hade det varit klockrent!

Tung styrka...

... Har nu på senare tid börjat lägga om styrkan och bara köra väldigt tungt och få reps. Förstår egentligen inte varför jag inte gjort det tidigare eftersom eliten verkar göra det.

I vilket fall känns styrkan riktigt bra just nu och idag körde jag bla:

Chins  -  4x3st med 20kg extravikt.
Dips   -  4x4st med 35kg extravikt
Bänkpress med smal fattning (med fötterna uppe på bänken) 4x3st med 65kg.

Finns en bra video där man följer Jimmie Johnsson under en dag och där får man bla se när han kör styrka. Jämfört med honom tycker jag att jag ligger bra till styrkemässigt tyvärr är man mil efter syreupptagningsmässigt :) Se videon HÄR.

Just nu toksnöar det här i Sthlm! Tydligen ska det fortsätta snöa och bli kallare i natt och framåt helgen. Kanske går att åka någonstans med fulskidorna till helgen om man har tur! Hädanefter blir det nog inga längre resor eftersom det är så kort tid kvar fram till födseln. Så jag håller alla tummar jag har för att det kommer gå att åka skidor här snart!

100 mil!!

Helt galet. Har nu i helgen passerat 100 mil på rullskidorna hittills 2012! Det sjuka är att jag under fjolårssäsongen körde ca 90 mil om man tillsammans räknar rullskidor och alla mil på snö...

Det är ju otroligt bra på alla sätt och vis. Kan säga redan nu att jag är en betydligt mycket starkare stakåkare nu än när jag körde Vasaloppet nu sist.

"Problemet" är ju att jag inte kommer få ut min potential denna säsongen. Kanske inte kommer kunna köra överhuvudtaget... Men vad gör det när man ska bli far!


Var uppe i dalabygden nu i helgen men missade återigen snön precis. Det ska tydligen bli kallt och komma snö nu nästa vecka! Tanken var att jag och Björn skulle köra ett gemensamt tufft långpass idag. Tyvärr kände jag mig ganska hängig igår och ställde in det gemensamma passet för att istället sova ut och känna på kroppen idag. Det blev en lugn tur på rullskidorna men kroppen kändes inte alls bra. Det var väl egentligen inte så smart att köra alls nu i efterhand och hoppas jag inte får några ytterligare sjukdomssviter av det. Passerade ju iaf 100 mil i och med turen och det är ju alltid något!

Skadeuppdatering och intressant artikel...

Det har nu gått två dagar sedan den där förbannade stukningen och foten ser ut som som en katastrof. Den är faktiskt mer svullen nu och så syns blodutgjutelsen tydligt. Hädanefter kommer jag nog aldrig ge mig ut på en löptur utan en Dauer (gasbinda) i fickan. För att citera min kompis Olle "det är mycket avgörande första 30-45 sekunderna för att minska/halvera REHAB-tiden!!"

Lagom snygg fot man har...

Men trots att foten ser ut som sju svåra år så känns den faktiskt förvånansvärt bra och det hindrade inte mig från att köra ett rullskidpass idag. Körde som vanligt bara stakning och kände egentligen inte av foten alls förutom att det var lite trångt i vänsterpjäxan. Orkade inte dra ut mot båtbacken idag utan tänkte testa en ny backe som går ned från typ Ängbybadet och upp mot Blackeberg. Backen var ~800m lång och varje intervall gick på strax över 3min så det var full carreta som gällde. Körde 4st backintervaller och två st snabba intervaller på platten på väg tillbaks hem.

Här är backen!

Annars har jag under senaste dagen diskuterat ett väldigt intressant inlägg som Ann-Sofie skrivit "den provocerande elitmotionären". Läs gärna genom det själv och kommentera gärna vad du själv tycker. HÄR hittar du inlägget.

Fotstukning från helvetet...

...på dagens stavlöpningspass med Sundbybergs Skidor. Den tuffa uthållighetsstyrketräningen kändes betydligt bättre idag. Dagens stavlöpningspass var än mer anpassat för mina fysiska styrkor. Större delen av passet kördes utan stavar och var nästan enbart benstyrkebetonat vilket passade mig som handen i handsken. På den avslutande sprättande stavlöningsrundan fick jag in ett riktigt bra flow och "hoppade" riktigt långa steg men då var olyckan framme... Precis vid en landning trampade jag rejält snett med vänsterfoten och jag ville dö av smärta... Vid en lindrig stukning brukar smärtan försvinna ganska snabbt. Men nu kunde knappt gå på foten efteråt och tog mig knappt hem från skogen :( Det återstår att se hur allvarligt det här blir... FÖRBANNAT!

Var tog fotknölen vägen?

En typisk träningsmånad...

...Ja hur ser den ut för mig? För er som inte följer mig på Funbeat kan det vara svårt att veta hur mycket jag tränar.

Tycker jag hittat en ganska bra träningsmängd som passar för mig. Får ihop en bra mängd samtidigt som det inte är för mycket vilket gör att man tröttnar. Hur kan det se ut då? Vi kan ta de senaste 35 dagarna som exempel:

Summering av genomförda träningar som är synliga i kalendern:
Totalt tid:	1827 min / 1d 06:27:00
Total sträcka:	288,53 km
Antal träningspass:	26
Antal dagar med träning:	24 (68,6% av 35 dagar)
Snitt sträcka per vecka:	57,71 km (baserat på ca 5 passerade veckor)
Snitthastighet:	14,46 km/h 4:09 min/km

Hur är passen fördelade?

• 10st styrkepass
• 10st rullskidpass
• 5st löppass
• 1st stavlöpningspass

För att kika i detalj på passen tryck HÄR.

Jag har faktiskt inte en susning om jag tillräckligt mycket eller om jag tränar rätt för en "skidåkare på min nivå". Men något jag alltid försöker tänka på är att få ut max av varje pass. 

Stavlöpningspremiär 2012...

...nu är det gjort. Har dragit ut på stavlöpningspremiären iår för att jag helt enkelt prioriterat rullskidåkningen istället. Så det var med skräckblandad förtjusning jag hängde med Andreas på Sundbybergs Skidors gemensamma stavlöpningspass. För att strö lite extra salt i såren började passet med 30min tuff styrketräning där vi körde varje övning i en hel minut. Men det var inte riktigt min grej att helt ouppvärmd börja köra styrkeövningar i en hel minut så mjölksyran sprutade ur musklerna. Har ju också medvetet satsat på att köra ganska tung styrka med få reps så det var kanske inte oväntat att det gick så pass dåligt på styrkan.

Sedan väntade en timmes stavlöpning och hade ingen aning om vad som väntade. Det visade sig att det mesta vi körde var upplagt efter mina fysiska styrkor. Bla sprättande skidlöpning (kika den här videon för att få en bild hur det går till) som är typ "mångsteg" med stavar i händerna... Mångsteg är ju något som man pysslat ganska mycket med förr i tiden :) Vi körde även en del utfallssteg och grodhopp uppför en tuff brant backe och det är man ju också skaplig på fortfarande...

Men även de längre intervallerna och den avslutande långrundan kändes riktigt bra och jag drog tom ifrån gruppen. Rätt snopet men desto roligare!

Det får mig genast att tänka på att med den kraften jag har i benen borde jag kunna få ut bra mycket mer av min diagonalåkning. För som det känns nu får jag inte alls ut speciellt mycket av den. Får försöka nöta så mycket jag kan i vinter.

Riktigt bra försäsong hittills!

Haft en riktigt bra försäsongsträning hittills i höst. Kunnat träna på riktigt bra utan egentligen några avbrott alls (peppar peppar). Bla på de senaste 10 dagarna har jag tränat i 9 dagar men börjar känna mig lite sliten så det ska bli riktigt skönt med en vilodag imorgon söndag. Är också redan uppe i för mig smått otroliga 93 mil rullskidor hittills iår!!

Sandra har varit sjuk i över en vecka nu men har mirakulöst lyckats klara mig rätt bra utan att bli smittad (peppar peppar igen) men i morse när jag steg upp kändes kroppen riktigt seg och var lite snuvig. Inte optimalt när det vankades ett långpass rullskidor ute på Ekerö med Pontus och Andreas. När Pontus är med vet man alltid att det blir åka av och idag var knappast något undantagsfall...

Jävlar vilken runda det blev... Det hittills tuffaste långpasset jag gjort. Tempot var konstant ganska högt och i kortare partier tom över tröskelfart... Sista 5km var alla riktigt trötta och vi alla ville att rundan bara skulle ta slut.

Gissa vädret... Blött och blåsigt som vanligt!

Har även börjat ändra min kosthållning nu på senaste tiden. Har ju ett ganska aktivt jobb och på det här sättet som jag tränat i höst har jag aldrig gjort förut. Därför har jag nog helt enkelt ätit för lite och kanske tyvärr gjort det ganska länge. Ville hålla nere vikten på löptävlingarna i höst och det var med facit i hand väldigt dumt. Hade nog tyvärr negativ energibalans rätt länge och det är totalt värdelöst på alla sätt och vis! Nu kör jag med taktiken att stoppa i sig det mesta jag kommer över istället och känner mig direkt faktiskt ganska mycket piggare när jag tränar...

Det hade varit intressant att se vad man skulle kunnat prestera i vinter om man fortsatt kunnat träna på optimalt. Men som de flesta vet blir det svårt iår :) Nya mål väntar i livet och allt har sin tid.

En sån där AHA-upplevelse...

Var lite sugen på att hänka med Andreas på Sumpans styrke-och stavlöpningspass som de kör i Ursvik på tisdagar. Men tiden tröt idag så det blev ett snabbdistanspass direkt efter jobbet istället.

Har ju sprungit väldigt sparsamt på senaste tiden och ffa andningen har strulat för mig vid löpningen. Så fort jag blir riktigt andfådd så börjar lungorna värka. Idag började jag därför i ett lite lugnare tempo men ändå så hade jag lite småvärk i lungorna. Men höll igen hastigheten så att lungorna höll sig på en bra nivå och faktiskt var känslan att det släppte mer och mer efter hand. Kanske är det så att jag som trots allt fått konstaterat att jag har problem med andningen på våren pga pollen har lite känsligare lungor och behöver en rejäl uppvärmning för att väcka lungorna? Nu i efterhand så var väl uppvärmningen ganska bristfällig senast på Hässelbyloppet och kanske klarade inte mina lungor av den chocken som tävlingstempot innebär.

I vilket fall så fick jag en riktigt AHA-upplevelse idag på löpturen. Till att börja med har jag ett ganska kasst naturligt löpsteg. Det var det som fällde mig i min satsning att bli längdhoppare. Men i höga hastigheter springer jag på fotbladet naturligt men i säg 4-4:30min/km fart så har det känts ganska onaturligt med mitt kassa löpsteg.. Men med ~3,5km kvar så gjorde det helt enkelt för ont i hälen att jag "överdrivet" fick landa på fotbladet, nästan framme på tå. Samtidigt försökte jag trycka fram höften så gott det gick och helt plötsligt så sprang jag mycket snabbare utan att egentligen ta i så mycket mer.

Men det finns en liten hake och det är att denna löpstil sliter en hel del. Fotbladen och ffa vaderna fick ta mycket stryk. Var riktigt trött i fötter och vader efteråt men det blir riktigt intressant att testa denna nya löpstil och kan man öva upp tåligheten kanske det kan bli riktigt bra.

Hektisk vecka!

Det var höstlov förra veckan så jag var lite extra ledig och passade på att åka upp till dalarna. Det hade fallit ganska mycket snö på måndagen förra veckan så jag hade hoppats på att kunna göra snöpremiär. Men pga töväder missade jag snön med en dag :( Det kändes inte heller befogat att åka ~30 mil ToR till Orsa Grönklitt för att snurra på en ~1,2km lång konstsnöbana. Har väl varken ambitionerna eller klassen för att det skulle kännas meningsfullt.

Trots att jag haft något skit i kroppen har jag ändå kunnat träna på skapligt sedan förra inlägget. Kroppen och ffa rullskidåkningen känns riktigt bra för tillfället. Vill påstå att jag just nu är en starkare stakåkare än jag var under hela förra vintern så hade jag kunnat satsa den här vintern så skulle det nog blivit riktigt bra...

Det är just det... Börjar mer och mer inse att det kommer bli grymt svårt att få tid till skidåkningen nu till vinter efter barnafödandet... Frågan är också om man ens kommer vilja lägga så mycket tid när man har en liten plutt därhemma att komma hem till?

Det största i livet...att bli pappa!

De flesta i min närhet vet men nu är det väl dags att berätta det här också. Den 26:e december är det beräknat att jag blir pappa och det känns overkligt stort...

Har väl egentligen velat ha barn länge men det har inte varit läge förrän nu. Det känns otroligt häftigt att få ta nästa steg i livet även om jag är väl medveten om att ingenting kommer bli sig likt.

Hur blir det med träning och bloggen? Vi får se om det blir någon start på Vasaloppet 2013. Om allt går bra är målet att kunna köra men det är så svårt att planera det nu i förhand. Att barnet kommer mitt i skidsäsongen gör ju inte heller saken lättare :D

Träning är och har alltid varit en stor del av mitt liv och skidåkningen är något jag verkligen vill fortsätta med. Men på vilken nivå inom den närmsta framtiden är omöjligt att säga.

Hur det blir med bloggandet vet jag inte heller. Målet med bloggen är sedan länge uppnåt och egentligen har jag bara försökt hålla bloggen över ytan hela det senaste året. Så om det blir någon fortsättning vet jag heller inte. Men det är riktigt kul att så många läsare är härinne och tanken är väl att iaf hålla igång till barnet kommer.

Två lyckliga blivande päron! Är inte avis på Sandra som behöver göra allt grovjobb :)

Snöstorm!

Skulle ut på en jogg idag och det blev en upplevelse jag sent skulle glömma! Mitt i passet började värsta snöstormen (i Sthlm i okt!!!!) och sista tre km snöade det horisontellt rakt i ansiktet på mig... Kom knappt framåt eftersom jag inte såg något pga all snö i ögonen. Nu börjar man längta efter att få göra skidpremiär!!

Man var helt härjad efter löpturen. Snötappar i håret och alldeles rödsprängda ögon efter snöattacken :)

Höst höst...

Lite småförkyld är man men ändå inte tillräckligt för att ställa in all träning... Ett skönt lövigt rullskidpass genomfördes idag och i måndags gjorde jag ett riktigt bra styrkepass.

Körde bla ett nytt koncept med ett monsterset chins, körde: 2st-3-4-5-6-7-8-9-8-7-6-5-4-3-2st. Alltså totalt 79st! Trots att man aldrig kör jättemånga i sträck blir man ändå riktigt slut pga det totala antalet. Ska försöka köra upp till 10 nästa vecka och i så fall totalt 98st, kanske lika bra att spräcka hundringen i så fall :)

Tänk positivt!

Har faktiskt varit rätt knäckt i veckan efter besvikelsen på Hässelbyloppet. Ser man tidsmässigt var det mitt absolut sämsta lopp i år och så mycket jag fick slita under loppet har jag heller aldrig gjort förut. Egentligen var det dumt att jag inte bröt. Var helt utslagen resten av dagen med tung andning så nåt knas var det nog med kroppen. Å andra sidan tror jag det har en del med min sketna kropp att göra. Jag har inte direkt lätt för mig när det gäller träning utan jag måste köra rätt mycket mängd innan det händer något. Efter Halvmaran i mitten av September så har jag inte sprungit så mycket utan mest kört rullskidor. Tror min kropp han "avvänja" sig med löpningen under den korta tiden och fick en chock när den skulle hålla 4min/km tempo i en mil hux flux...

Aja..i vilket fall så måste jag försöka glömma bottennappet och därför tänker jag lista alla positiva saker som hänt den här veckan:

• Såg hela matchen när Sverige mirakelvände mot Ze Germans på fotbollen i tisdags
• Har kört två rullskidpass i veckan som båda känts helt okej. Speciellt dagens långpass i regnet med urstarke Pontus
• Har vid snart 31-års ålder lärt mig att jonglera med 3 bollar. Har aldrig egentligen provat förut
• Bastade och drack öl med barndomskompisarna i torsdags
• Jag tröståt Starwarsgodisar igår kväll
• Sist men inte minst har jag beställt och fått hem nya skidor! För första gången har jag beställt via nätet och Pölder. Återstår att se om det är KingKong-klass på dom...

Riktigt gott godis! Kunde heller inte låta bli att leka lite innan jag åt upp Darth, Yoda, Troopern och Fightern :)

Det blev ett par värsting-Rossignol Xium C2. Var vettigt pris jämfört med de andra märkenas toppmodeller. Hoppas verkligen dom går bra nu Pölder! Dom ska ha lite hårdare spann speciellt för långlopp så har höga förväntningar...

Sämsta jävla prestationen någonsin... Hässelbyloppet.

Ville försöka avsluta säsongen bra i och med Hässelbyloppet. Vaknade riktigt trött efter en natt med dålig sömn och var så sjukt osugen på allt som hade med löpning att göra...

Åkte mot starten och började värma upp och det kändes helt okej och man blev lite taggad som vanligt på tävling. Starten gick och det var oväntat trångt. Men kunde ändå följa min plan att försöka hålla mig precis under 4min/km. Tur att man inte ville springa snabbare än så för det gick inte... Måste varit sjukt frustrerande för de som ville springa på säg 35min. Starten måste förstört allt...

I vilket fall så kändes det hyfsat i ca 3km... Sedan så är allt nattsvart. Mina lungor börjar tokvärka som de gör på våren när jag har allergin. Vid 4km gör lungorna så ont att jag bara vill stanna... och vid 6km bestämmer jag mig för att bryta. Men inser att jag ändå måste ta mig tillbaks till idrottsplatsen och det är ju lika långt dit även om jag bryter så försöker så gott det går. Varje meter tar emot så mycket att man vill gråta... Här någonstans springer också Lisa om mig och jag är en väldigt slagen man.

Stapplar in i mål på 41:25 och är spyfärdig. Hela dagen nu efter loppet har mina lungor fortsatt värka och jag har varit totalt utslagen och knappt orkat röra mig. Det är inte kul någonstans och måste nog kolla upp det här en gång till på vårdcentralen... Kanske är det så att jag inte har bättre syreupptagningsförmåga? Kanske går på sån max vid 4min/km tempo att lungorna inte pallar... vad vet jag.

Det är så otroligt frustrerande när huvudet och benen vill men det är lungorna som är flaskhalsen. Känns efter det här loppet som jag aldrig mer vill ställa upp i någon tävling någonsin... USCH!

Loppdata:

Totalt

Placering	454
Nettoresultat	41:25
Bruttoresultat	41:37
Genomsnittsfart	04.08 min/km

Mellantider

Mellantid	Bruttoresultat	Nettoresultat	Sträcktid	min/km	km/h	Plac.
5 km	20:25	20:13	20:13	04.02	14.9	450
10 km	41:37	41:25	21:13	04.15	14.1	454

Det sjuka är ju att jag i våras på Tolvanloppet som är 12km och en betydligt tuffare bana håller samma snittempo som idag. Nej, känns som man vill lägga ner nu. Men en rolig sak är att kollegan Jonas Karlsson sätter pers och gör 42:06 och utklassar mig tidsmässigt på sista 5km. Hade det inte varit för att det gick ännu långsammare i början för honom i motionsklassen vettefan om han slagit mig!

Fortsatt bra träning...

...och framför allt på rullskidor! Har för första gången i mitt liv fått mersmak på rullskidåkningen. Ska bli intressant att se i vinter om det ger resultat. Körde ju inte i närheten av lika mycket rullskidåkning förra året och ändå gick ju vintern bra!

Sedan lördagens lugna långpass har jag hunnit med ytterligare ett backintervallpass i båtbacken, ett strykepass och ett löppass idag.

Löppasset blev en slags kombination mellan snabbdistans och tröskelintervaller i ~8,5km. Ville försöka hålla en ganska hög puls passet igenom så körde "intervaller" i 2min och "vila" i 4min. Intervallerna sprangs i ~4min/km tempo och vilan sprangs i 5min/km tempo. Pga den relativt snabba vilojoggen så kunde inte pulsen sänka sig så mycket vilket var syftet.

Har absolut ingen aning om det här passet är något att ha, slängde bara ihop det för stunden. Det blev även mitt sista riktiga pass innan Hässelbyloppet på sön. Nu blir det mest vila men lite styrka och lätt jogg på fredag för att hålla igång kroppen.

Vi får se om jag lyckats toppa formen till på söndag men känner direkt att det kommer bli svårt att gå under 40min. Inför det här loppet har jag inte alls anpassat träningen efter att prestera bra på söndag utan tränat på ganska hårt. Men det har ju blivit mest skidåkning och inte så mycket löpning. Det visar sig om jag gjort rätt...

Har sprungit 3 riktiga löptävlingar iår. Tolvanloppet, Bellmanstafetten och Sthlm Halvmarathon. Egentligen är Tolvanloppet det enda loppet som både form och taktik funkade på men hoppas nu att löpsäsongen avslutas bra.

Bättre löpare än skidåkare?

Av ren nyfikenhet satt jag och räknade lite på var jag presterade bäst: Vasaloppet eller Stockholm Halvmarathon? Rent "formmässigt" var det likvärdigt under båda loppen. Hade inga vidare skidor på Vasaloppet och var riktigt tung i kroppen på Halvmaran. Tycker personligen att jag är en rätt rutten löpare men i varje fall en habil skidåkare.

Räknar man min placering totalt sett jämfört med alla som ställde upp under loppen är det överraskande nog väldigt jämnt...

På Stockholm Halvmaraton kom jag på plats 737 av totalt 9802 löpare - var alltså bland de 7,5% första.

På Vasaloppet kom jag på plats 1137 av 15802 skidåkare - var bland de 7,2% första.

Men om jag bara räknar hur jag placerade mig bland herrarna blir det lite andra siffror: Bland de 7,9% första på Vasan och bland de 8,8% första på Halvmaran.

I vilket fall så är jag tydligen en ~lika halvkass skidåkare som löpare :)

Återigen är mitt stora problem uthålligheten som är alldeles för dålig. Är inte för att skryta riktigt snabb på skidor men så fort syreupptagningsförmågan kopplas in pallar inte kroppen. Kanske borde satsa på sprintåkning :)

Annars gjorde jag nog mitt livs första riktiga A1-pass i helgen. Känner mig lite sliten i kroppen så satsade på att bara köra lugnt och hålla nere pulsen hela passet. Tyckte kroppen kändes tung men man fick verkligen hålla sig i skinnet för att hålla nere tempot. Det blev totalt 2h stakning med en medelpuls på 132 slag.

För en gångs skull riktigt härligt väder!

Ska nu försöka träna på ganska hårt som vanligt fram till onsdag. Sedan blir det lugnare fram till söndagens Hässelbylopp.

Självplågeri...

...så här i början av oktober. Slutade lite tidigare än vanligt idag så knäpp som man är drog man till Båtbacken för backintervaller i regnet. Tror jag aldrig någonsin varit med om ett regnigare septermber i mitt liv och oktober har knappast börjat bättre... I stort sett alla pass jag kört på rullisar har varit i regn och så även idag :(

Förra veckan var det första gången någonsin jag körde helvetesintervaller på rullskidor. Trots att det inte är roligt någonstans så behöver jag det verkligen och ska försöka hålla i detta nu under hösten. Om det var jobbigt förra gången var det knappast lättare idag... Utan sällskap i motvind och regnrusk plågade jag mig ändå genom 6st intervaller (~1,6km är backen). Trots att man hade lättare rull idag så kändes det ändå nästan trögre pga det ihållande regnet men är glad att jag genomförde alla 6 intervaller.

Hösten är här på allvar... Regn och lövhalka är ingen vidare kombination!

Förra gången vet jag att min första intervall (antagligen snabbaste) gick på ca 6:24 men idag låg intervallerna på allt mellan 6:35-6:59. Trots att det gick lite långsammare idag tror jag ändå att tempot var lite jämnare än förra gången och nu orkade jag staka alla 6 intervaller. Förra gången orkade jag bara staka 4 intervaller sedan körde jag med frånskjut de två sista.

Mina fuluppfinningar har också funkat skitbra i regnet. Är i stort sett varken blöt eller skitig efter passen numera!

Tänk att lite silvertejp och fryspåsar kan göra så stor skillnad :)

Annars är det ju Hässelbyloppet nästa helg. Tanken är att jag ska jaga sub 40 men har i ärlighetens namn tappat sugen för löpningen efter Halvmaran. Det gick så otroligt tungt hela vägen där och sen dess har jag inte känt mig det minsta sugen på löpning. Ska ändå göra ett ärligt försök och den här gången ska jag verkligen försöka att inte öppna för hårt som jag gjort på mina två senaste lopp.

Förutom regnet är hösten nu som finast. Är utomhus hela dagarna med jobbet och jag bara njuter. Vissa stunder har man nog världens överlägset bästa jobb!

Inte alla som får betalt för att plocka svamp eller vandra ute i skogen hela dagarna :)