Jag har ju lärt känna min kropp ganska väl och visste att jag var i ganska bra form trots att jag känt mig osäker. Kanske gör jag så enbart för att tona ner förväntningarna lite. När jag är i form känns alltid uppvärmningen riktigt jobbig och så var det också igår.
Precis innan starten intervjuade de ledningen som lagt bansträckningen. Enligt dom så var detta förmodligen Sveriges tuffaste halvmara eftersom det var så oerhört brutala uppförsbackar. Nästa steg var tydligen Ultratävlingar uppför berg och liknande. När jag fick höra det så kände jag direkt att det bara var att droppa alla tidsmål och bara köra. Min stora svaghet är ju uppförsbackar så jag kunde ju valt en lättare debut på halvmarathon...
Min vana trogen ställde jag mig längst fram i klungan för att få en problemfri start genom den första lite trånga öppningen genom en gärdsgård.
Det är alltid lika intressant i starter på lopp. Folk formligen tokrusar och jag blev omsprungen av så otroligt många den första km. Men efter ca 2km börjar man plocka in en efter en. Eftersom första km gick nedför tänkte jag springa snabbt men kontrollerat för att inte bränna för mycket krut inför det som väntade... Nämligen en ca 3,5km lång uppförsbacke med totalt 225 höjdmeters stigning i....
Det var faktiskt långa stunder riktigt fruktansvärt att springa pga de långa och sugande uppförsbackarna. Kikar ni höjdkurvan ovanför ser ni att mellan km 2-8,5 var riktigt riktigt tuffa. Men jag upplevde att mellan km 11-14 var ännu tuffare.
Kände mig riktigt pigg inledningsvis och jag tog det ganska lugnt uppför eftersom jag är svag där. Men kände mig i så pass bra form att jag aldrig blev speciellt trött utan benen bara gick. Jag tog placering efter placering allteftersom loppet gick. Men sedan kom ett riktigt bakslag redan vid 10km då tendenser till kramp började i både framsida lår och vader. Jag förstod direkt att detta kommer aldrig hålla utan det gällde helt enkelt att överleva. Mellan km 12-16 sprang jag på ren envishet. Trots att jag hade ordentlig kramp lyckades jag hålla hyfsad hastighet på ren vilja. Men till slut gick det inte. Efter 16km låste sig vaderna helt och hållet. Jag var tvungen att stanna flera gånger och stretcha ut vaderna för att överhuvudtaget kunna springa vidare. Här var det första gången sedan början av loppet som jag blev omsprungen av flertalet löpare och det var riktigt irriterande eftersom huvudet och lungorna var pigga men benen gav helt enkelt upp. Pga krampen så kunde jag inte springa normalt utan fick ändra om hela min löpstil för att överhuvudtaget ta mig framåt och det tog enormt på krafterna att springa 5km med ordentlig kramp i båda benen så jag tog totalt slut. Så man formligen stapplade in i mål...
Haha, det ska inte vara snyggt att gå i mål men man ser verkligen hur plågad jag var :) |
Totalt färdig efter målgången. |
Men tyvärr är jag inte konstruerad för att springa långt och krampen är som alltid min värsta fiende. Tror den kom så tidigt i detta lopp pga att jag aldrig tidigare sprungit i så tuffa uppförsbackar. Så jag är orolig om min kropp håller för Lidingöloppet. Det blir att försöka satsa lite mer på långpass och i tuffa banor för att vänja kroppen.
Loppdata:
Maxpuls: 234 slag/min | |
Sträcka: 21,14 km | Snittpuls: 174 slag/min |
Hastighet: 12,73 km/h | Kaloriförbrukning: 1527 kcal |
Påminner om Kongsvinger halvmaran jag sprang igår. Svettigt men roligt!
SvaraRaderajasså? Ja, i Norge finns ju lite kullar att springa uppför! Förutom den brutaljobbiga banan var det ett fantastiskt lopp bland all härlig omgivning!
SvaraRaderaGrattis Håkan. Första halvmaran. Verkar sjukt jobbig :) Man förstår att det var en tung bana när man ser de topplacerades tider.
SvaraRaderaTack :) Det blev ju inte riktigt som förväntat. Kramp är ett helvetespåfund! Någon gång ska jag springa en halvmara på en flack bana! Kör du någon tävling innan LL?
SvaraRaderaJa, tänk hur lätt det kommer kännas när du väl löper en flack halvmara. Jag ska springa Drakloppet här i sundsvall på ons. Bara 10km men ett sånt trail lopp så det blir nog så jobbigt. Skulle faktiskt vara kul att prova halvmaraton. Kanske att jag springer ett 27aug. Får se.
SvaraRaderaJa, jag måste prova någon gång eftersom det är på flacken och framförallt nedför jag har min styrka. Just ja, det läste jag. Lycka till! Jag funderar på att dra en halvmara den 27:e i hembygden Borlänge :)
SvaraRaderaGrymt bra jobbat! Vilken halvmara-debut! =) Blir kul att se vad du kan göra för tid på en flack bana utan kramp...
SvaraRaderaTack! Ja, den innehöll med mesta :D Bara jag slipper krampen kommer det nog kunna gå bra. Benen var inte vana med att springa så mycket varken uppför och nedför :)
SvaraRaderaBra jobbat Håkan! Det verkar vara en riktigt tuff bana. Precis som du skriver så kan du nog kapa en hel del minuter på en flack bana.
SvaraRaderaTack Lisa! Banan var tydligen alldeles för tuff för mina ben iaf! Otroligt roligt lopp och förmodligen Sveriges finaste halvmara sett till omgivningen. Ja, jag skulle vilja testa vad jag kan göra på en "normal" halvmara eftersom jag känner mig stark i löpningen nu!
SvaraRaderaHaha, vilket lopp att köra halvmaradebuten på! Sjukt bra jobbat. Verkar vara ett häftigt lopp. :)
SvaraRaderaSkojar du :D Jag borde valt ett lättare lopp eftersom man nästan blev knäckt :) Tack iaf!
SvaraRaderaDet verkar även som du är i riktigt bra form!!