2010 avslutades på bästa tänkbara sätt, nämligen en underbar skidtur i paradiset Gyllbergen. Vi skulle bli ett sällskap på fem st men två klantar var sena så det blev endast jag, Sandra och Elin vilket nästan var bättre ;) Vi tog turen mot Prästbodarna sedan via Dragberget tillbaks. Det blev totalt 18km skidåkning i det härliga vintervädret. Njut av de sista skidbilderna från 2010....
Jag hoppas 2011 kommer börja lika bra som 2010 avslutades! Njut nu av de sista timmarna på året alla!
fredag 31 december 2010
torsdag 30 december 2010
Torsdagens dagsverke...
...Blev två rundor på Igeltjärnsrundan (jag borde variera mig snart). Eftersom jag endast hann med två varv idag tryckte jag på ordentligt i åkningen. Här kommer en jämförelse mellan de två varven:
Första varvet Andra varvet
Första varvet Andra varvet
Om man jämför de de två varvens km-tider ser man att jag höll ett riktigt jämt tempo. Första varvet snittar jag 17.5 km/h och det andra 17.45 km/h. Trots att jag idag nästan körde på max (snittpuls 157) kändes det som jag lätt skulle orkat ett par 2-3 varv till i ungefär samma hastighet. Jag prövade även en ny fästvalla idag, Skigo:s blåa för grovkornig snö. Det var inte grovkornigt idag men tänkte ändå pröva om det funkade men tyvärr så var fästet inte super och där tappade jag nog en del tid. Dock är skidorna nyligen glidvallade så glidet var riktigt fint och spåren var snabbare än i förrgår.
Imorgon bär det av mot Borlänges skidparadis Gyllbergen för en nyårstur med kompisgänget.
GOTT NYTT ÅR!
onsdag 29 december 2010
Styrketräning och nya stavar.
Fakking SMHI förutspådde för två dagar sedan att dagen skulle bli svinkallt med -20. Så då planerade jag om min träning för att istället gymma idag. När man vaknade var det dock -7 så lite bitter var jag och funderade på att gå ut och köra skidor ändå. Men jag behöver få en genomkörare på gymmet för att inte helt tappa de andra muskelgrupperna som inte jobbar jättemycket vid skidåkning. Blev totalt två timmar på gymmet och jag körde igenom hela kroppen. Märker faktiskt att jag har tappat i bröst och axlar sedan jag lade om min styrketräning för att göra den mer skidåkningsspecifik. Dock är det inte negativt eftersom jag har blivit starkare i skidåkningsmusklerna.
Sedan har jag också fixat nya stavar för ca en månad sen men har väntat tills nu med att utvärdera dom. Köpte även ett Skigo stavfodral eftersom jag skulle åka buss upp till Dalarna ville jag inte riskera att stavarna som är värda 1500kr skulle knäckas av något bagage. I vilket fall blev det ett par Oneway Diamond 9 MAX med 100% diamond carbon. Det är Oneways näst bästa stav som jag fick för kanonpriset 800kr istället för 1500 som de egentligen skulle kostat. Stadium hade en vasaloppskväll och reade ut stavarna, yey!
Var egentligen sugen på ett par KV+ forza ( http://www.xcountrysports.com/langd/stavar/kv/kv-forza ) eftersom de har en kevlarförstärkning nedtill vilket minskar risken för stavbrott. Vad gör man på Vasan om staven går av liksom? Men priset på mina Oneway Diamond 9 MAX gick inte att motstå.
Hur känns stavarna då? Dom är jättelätta och fina och känns väldigt styva vilket gör att man får en bra skjuts i varje stavtag men...Trugorna är sketasmå vilket gör att om det inte är perfekt hård packad snö vid sidan av spåret sjunker man igenom snön och stakningen blir ordentligt hämmad. Jag förstår att dom väljer den minsta trugan eftersom det är en tävlingsstav men för en motionär som inte åker i perfekta spår är den i minsta laget. Det blir kanske att införskaffa en större truga om jag stör mig mer på det.
Mina senaste 30 dagar har jag tränat i 1589 min vilket är nytt rekord. Jag ska försöka ta mig ut i spåret imorgon om det inte blir för kallt. Annars blir det förhoppningsvis en tur i Gyllbergen på nyårsafton.
Sedan har jag också fixat nya stavar för ca en månad sen men har väntat tills nu med att utvärdera dom. Köpte även ett Skigo stavfodral eftersom jag skulle åka buss upp till Dalarna ville jag inte riskera att stavarna som är värda 1500kr skulle knäckas av något bagage. I vilket fall blev det ett par Oneway Diamond 9 MAX med 100% diamond carbon. Det är Oneways näst bästa stav som jag fick för kanonpriset 800kr istället för 1500 som de egentligen skulle kostat. Stadium hade en vasaloppskväll och reade ut stavarna, yey!
Var egentligen sugen på ett par KV+ forza ( http://www.xcountrysports.com/langd/stavar/kv/kv-forza ) eftersom de har en kevlarförstärkning nedtill vilket minskar risken för stavbrott. Vad gör man på Vasan om staven går av liksom? Men priset på mina Oneway Diamond 9 MAX gick inte att motstå.
Hur känns stavarna då? Dom är jättelätta och fina och känns väldigt styva vilket gör att man får en bra skjuts i varje stavtag men...Trugorna är sketasmå vilket gör att om det inte är perfekt hård packad snö vid sidan av spåret sjunker man igenom snön och stakningen blir ordentligt hämmad. Jag förstår att dom väljer den minsta trugan eftersom det är en tävlingsstav men för en motionär som inte åker i perfekta spår är den i minsta laget. Det blir kanske att införskaffa en större truga om jag stör mig mer på det.
Trugan är marginellt större än en femkrona och då är det inte svårt att förutspå att den lätt åker igenom snön istället för att få fäste |
tisdag 28 december 2010
Bra fart idag!
Det blev tre vändor på Igeltjärnsrundan och idag åkte jag så varje runda blev 7km. Började i ett väldigt optimistiskt tempo på första rundan och blev faktiskt ganska ordentligt trött men ändå så höll jag uppe tempot bra på de andra rundorna.
Rundan: http://www.funbeat.se/tracks/index.aspx?RouteID=609964
1:a rundan: 25 min 58s 3:43 min/km eller 16,17 km/h
2:a rundan: 26 min 21s 3:46 min/km eller 15,94 km/h
3:e rundan: 26 min 29s 3:47 min/km eller 15.86 km/h
Om man jämför med mitt första pass där jag höll 4:26 min/km ser man ju att man trots allt gjort en ganska rejäl förbättring på kort tid! Måste säga att tekniken sitter bra mycket bättre nu och idag kändes diagonalen riktigt bra. Konstigt nog kändes stakningen tung och jag blev trött i triceps. Kan ha med att göra att föret var långsammare idag vilket märks om jag jämför hastigheten på stakpartierna med mina andra pass då stakningen idag gick långsammast av alla pass. Sedan var snön ovanligt lös brevid spåret vilket gjorde det svårt att få fäste med stavarna. Borde egentligen skaffa lite större trugor till stavarna så borde problemet försvinna. Med andra ord borde jag kunde åka ännu snabbare om föret blir lite bättre.
Provade för första gången pulsbandet och hade en snittpuls på 166 slag. Dock så hade klockan fnatt i början och påstod att jag hade 211 i puls. Det är annars väldigt nyttigt att ha pulsklocka då man hela tiden kan hålla koll på sin arbetsbelastning.
Imorgon ska det bli riktigt kallt igen så då bär det föroppningsvis av mot Friskis här i Borlänge för lite styrketräning istället.
Rundan: http://www.funbeat.se/tracks/index.aspx?RouteID=609964
1:a rundan: 25 min 58s 3:43 min/km eller 16,17 km/h
2:a rundan: 26 min 21s 3:46 min/km eller 15,94 km/h
3:e rundan: 26 min 29s 3:47 min/km eller 15.86 km/h
Den gröna linjen visar hastigheten och den blåa höjden över havet. Dock så varierar höjden över de tre rundorna vilket bevisar att klockan inte riktigt är exakt eftersom jag gör tre identiska rundor. |
Provade för första gången pulsbandet och hade en snittpuls på 166 slag. Dock så hade klockan fnatt i början och påstod att jag hade 211 i puls. Det är annars väldigt nyttigt att ha pulsklocka då man hela tiden kan hålla koll på sin arbetsbelastning.
Imorgon ska det bli riktigt kallt igen så då bär det föroppningsvis av mot Friskis här i Borlänge för lite styrketräning istället.
måndag 27 december 2010
Två lugna pass...
...blev dagens träning. På förmiddagen drog jag med brorsan som måste börja träna nu inför Vasan. Han har inte åkt längdskidor sedan högstadiet men jag måste säga att jag blev lite småimponerad av honom. Jag hade nästan sett fram emot att få reta honom när flåset och triceps tog slut...men det hände liksom aldrig och han höll ett jämt och ganska bra tempo på rundan!
Vi åkte igeltjärnsrundan på 6.85km och höll ett tempo på 05:45 min/km eller 10.43 km/h vilket är ett tempo som skulle ge en sluttid på 08h :38min på Vasan vilket är helt okej med tanke på hans fysiska status.
Brorsan in action |
Vi filmade även lite när vi båda stakade en sträcka för att få se vår teknik:
Brorsan kör lite stakning med ifrånskjut och det ser faktiskt
bra ut med tanke på att han inte åkt på över 10 år...
Jag kör lite vanlig stakning och som jag skrivit tidigare
känns stakningen riktigt bra.
På eftermiddagen blev det samma runda med Sandra som inte åkt sedan förra vintern och även hon kände sig lite ringrostig. Men även här gick det riktigt bra och vi höll ett jämt och fint tempo på
06:11 min/km eller 9.71 km/h.
För min del blev dagens två rundor ganska lugna eftersom jag trots allt brukar hålla ett mycket högre tempo. Men det är faktiskt nyttigt att ibland åka lite långsammare och bara tänka på tekniken och få lära ut de andra man åker med. Imorgon hoppas jag kunna köra ett till lite snabbare skidpass och lägga in ett gympass på Onsdag.
God fortsättning!
lördag 25 december 2010
Juldagsrunda...
Det blev skidåkning med gamla längdhoppsrivalen Andreas idag i Bergebo. Jag hade fortfarande träningsvärk i ljumskarna sedan vändan i förrgår men nu är det bara att köra så mycket man kan. Väl framme tänkte vi prova milspåret och det började ganska bra men rundan var extremt kuperad och eftersom det inte är jättemycket snö kom terrängen fram lite här och där. Så efter att vi faktiskt lyckats köra fel kom vi ut på Igeltjärnsspåret och bestämde oss för att ta den vändan istället.
Jag har egentligen aldrig åkt speciellt mycket med någon utan mest kört själv. Så nu var jag lite orolig om jag skulle hänga på. Tekniskt sett är Andreas lite vassare än mig så det var väldigt nyttigt att åka bakom och försöka åka i hans tempo och även få lite tips. Känns som denna runda gick extremt mycket bättre än i förrgår vilket också visar sig på tempot. Det var dock lite snabbare före idag eftersom det var lite nysnö i spåret sist.
Totala sträckan: 17.59km tid: 01:13:06 tempo: 04:09 min/km eller 14.44 km/h
Det var riktigt kul att åka idag eftersom vi är ganska jämbördiga i vår åkning. Bara att man har någon att både dra för och åka bakom gör att det är betydligt enklare att hålla tempo.
En glad Andreas efter passet i sponsorposen. |
Nu blir det lite festligheter ikväll men jag ska ändå tvinga med mig brorsan ut i spåret imorrn! Det kommer ju gå lite långsammare imorrn med otränade brorsan så då kan man kosta på sig att vara lite bakis, haha! :)
torsdag 23 december 2010
SKIDPREMIÄR!
Då var det äntligen dags för skidpremiär! Som jag väntat....Prognosen igår var tyvärr -20 grader men när jag vaknade idag var det -13 och lätt snöfall. Vilken lyx! Dock sprack molntäcket upp snabbt och solen tittade fram men även temperaturen sjönk något till -15.
Det var inget som hindrade mig. Lyckligt lottad är man uppväxt med gångavstånd till fantastiska skidstadion Bergebo. Dom har en slinga där som följer en väg upp till Igeltjärn som fram och tillbaks är ca 6,5 km. Det som är bra med slingan är att på vägen mot tjärnen lutar det vädigt svagt uppför hela vägen så då får man träna diagonalen och hela vägen tillbaks kan man i stort sett bara staka.
Tanken var att jag skulle åka två vändor men det blev istället tre!
Totala sträckan: 19,54 km tid: 01:26:32 tempo:4:26 min/km
Jag har inte stått på ett par skidor sedan Mars förra året men det kändes faktiskt förvånansvärt bra! Det bästa är att all styrketräning jag lagt ner under året verkligen har gett resultat för stakningen kändes nästan för bra. Blev aldrig ens riktigt trött i armarna men det beror också på att jag försöker tänka på tekniken och staka mer med bålen. Dock märker jag att diagonalen är inte min starka sida. Dock hade jag aningens bakhalt idag då jag misstänker att jag snålat lite med fästvallan. Men här är nog mitt största utvecklingsområde. Det känns som jag åker alldeles för litet och måste ta ut rörelsen mer.
Mina nya skidor och pjäxor då? Riktigt bra grejer! Men det märks att mina nya Atomic World Cup kräver lite mer av sin skidåkare speciellt uppför då man måste trycka på lite mer för att få fäste. När man blir trött så är de inte speciellt förlåtande. Kanske har jag inte ritkigt vant mig vid skidorna än. Mina gamla Atomic Vasa Race är mer lättåkta då det märks att spannet är snällare och det gör inte lika mycket om du blir trött.
Trots att det var -15 frös jag ingenting under passet. Det märkliga hände när jag skulle promenera mina 10min hem. Jag hade bara mina ganska tunna skidhandskar och de var helt perfekt under passet. Men på vägen hem började jag inom loppet av någon minut tokfrysa om fingrarna. Var tvungen att stanna och sätta på mig extrahandskar men det hjälpte inte! När jag väl kommit hem hade jag tappat all känsel i fingrarna och det gjorde fruktansvärt ont för fingrarna att tina upp inomhus. Jag som aldrig fryser... Det kanske beror på att jag gjort av med så mycket energi i kylan?
Jag kanske drar med mig brorsan ut i spåret imorrn om det inte är för kallt. Annars väntar ett pass med min gamla längdhoppsvapendragare Andreas i mellandagarna och som förhoppningsvis kan ge mig lite tekniktips.
GOD JUL PÅ ER ALLA!
![]() |
Så här laddad var man innan! |
Det var inget som hindrade mig. Lyckligt lottad är man uppväxt med gångavstånd till fantastiska skidstadion Bergebo. Dom har en slinga där som följer en väg upp till Igeltjärn som fram och tillbaks är ca 6,5 km. Det som är bra med slingan är att på vägen mot tjärnen lutar det vädigt svagt uppför hela vägen så då får man träna diagonalen och hela vägen tillbaks kan man i stort sett bara staka.
Tanken var att jag skulle åka två vändor men det blev istället tre!
Totala sträckan: 19,54 km tid: 01:26:32 tempo:4:26 min/km
Jag har inte stått på ett par skidor sedan Mars förra året men det kändes faktiskt förvånansvärt bra! Det bästa är att all styrketräning jag lagt ner under året verkligen har gett resultat för stakningen kändes nästan för bra. Blev aldrig ens riktigt trött i armarna men det beror också på att jag försöker tänka på tekniken och staka mer med bålen. Dock märker jag att diagonalen är inte min starka sida. Dock hade jag aningens bakhalt idag då jag misstänker att jag snålat lite med fästvallan. Men här är nog mitt största utvecklingsområde. Det känns som jag åker alldeles för litet och måste ta ut rörelsen mer.
Det kunde ju varit sämre förhållanden... |
2 mils skidåkning i -15 sätter sina spår. Kolla in min buff runt halsen som blivit till is! Även håret är helt kritvitt :) |
Jag kanske drar med mig brorsan ut i spåret imorrn om det inte är för kallt. Annars väntar ett pass med min gamla längdhoppsvapendragare Andreas i mellandagarna och som förhoppningsvis kan ge mig lite tekniktips.
GOD JUL PÅ ER ALLA!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)