torsdag 15 december 2011

Stålsickling och vila...

Idag är det en välbehövlig vilodag då jag tränat ganska hårt de senaste 4 dagarna.:

Sön - ~21km skidåkning bakfull
Mån -  60min överkroppsstyrka följt av 45 min spinning
Tis -    10km löpning i halv storm och ösregn
Ons -   1h 8min Skierg varav 8st 1km intervaller med 90s vila mellan

Kände mig som en urkramad clementin igår på Skiergen och kanske borde vilat redan igår. Men ska man bli något så måste man köra, att göra en bra tid på Vasan ska minsann smaka! Känner mig rätt sliten idag eftersom det också blivit lite mindre sömn på senaste tiden. Nu blir det att lägga sig tidigare!


Sedan till stålsicklingen... Förra vintern var ju min första skidsäsong och jag har i ärlighetens namn redan tröttnat på att valla. Det är så urbota tråkigt och framförallt tidsödande. Finns det någon som tycker det är roligt att så och valla? Har följt otaliga debatter på forum angående stålsickling vs traditionell vallning och har kunnat uttyda att vallning verkar vara det som glider allra bäst men då måste det vara ordentligt gjort. Alla skidåkare vet också vad en ordentlig vallning med HF och pulver kostar. Det intressanta med stålsickling förutom att det är ekonomiskt och miljövänligt är att en bra utförd stålsickling verkar stå sig ganska bra jämfört med vallat. Framförallt upplever många att glidet håller sig längre kontra vallning.

Just på Vasaloppet är det väldigt svårtvallat eftersom det ofta brukar vara kallt på morgonen och fasta spår i början medan ju längre dagen går blir det varmare, lösare och skitigare spår. Därför brukar det vara jäkligt svårt att få till vallningen... I stort sett alla som istället stålsicklat säger sig ha upplevt att glidet var bra hela vägen på Vasaloppet. Dock om nu stålsickling var så bra borde ju hela världseliten köra på det vilket givetvis inte är fallet. Det är nämligen i stort sett bara motionärer som höjer stålsicklingen till skyarna men samtidigt ryktas det om att det finns topp 100 åkare på Vasan som enbart kör stålsicklade skidor. Mitt "bevis" på att stålsicklat funkar bra är att Jimmy som var min kumpan under stora delar av ÖS gled Überbra med enbart stålsicklade skidor (och fakking tejp som fäste... FAKKING tejp!).

Det går att debattera detta i evighet och jag tänker nu själv pröva att stålsickla efter att ha införskaffat en. Mina finskidor (fischer rcs classic) kommer jag fortsätta valla men kommer börja prova och utvärdera stålsickling med mina fulskidor (atomic vasa race). Även om stålsicklingen inte visar sig vara exakt lika bra så kommer det förhoppningsvis ändå underlätta. Jag kommer både spara tid och pengar genom att bara behöva valla ett par skidor samtidigt som jag snabbt och billigt kan få bra glid på mina träningsskidor.

Det måste ju onekligen finnas läsare av min blogg som har åsikter om stålsickling och jag vill mer än gärna höra dom!!

4 kommentarer:

  1. Haha, jag har inga åsikter om stålsickling, men du måste väl skoja när du säger att det är tråkigt att valla? Jag älskar det! Visst, det tar lite tid, men det är ju rent meditativt att pyssla med. Och det hör ju till. Särskilt tävlingsvallningen. Det är mysigt att stå där i vallaboden tillsammans med vännerna och greja, jämföra och diskutera. :D

    SvaraRadera
  2. Eller hur! Nej, valla är skittråkigt och tidsödande... Faktiskt så enda gången jag tyckte det var lite småmysigt var när vi stod ett gäng och vallade inför ÖS i min skolas slöjdsal och kikade på Skid-Vm på storbildsskärm samtidigt. Men de förutsättningarna för vallning infaller inte speciellt ofta :)

    SvaraRadera
  3. Ska bli jättespännande att höra hur det går för sig med sicklingen. Det verkar bli lite "religion" för de flesta oavsett när det gäller vallning eller stålsickling.

    SvaraRadera
  4. Tor: Jag är också väldigt nyfiken på hur det kommer gå. Oavsett vad jag tycker kommer jag inte börja dyrka något :D

    SvaraRadera