Perspektiv på löpningen...

Jag har alltid haft väldigt höga krav på mig och när jag ställs för en uppgift så brukar kanske mina krav ibland vara orimliga. Tex var jag lite missnöjd med Kungsholmen runt som var mitt livs första millopp.

För att få lite perspektiv på det hela så är jag ju mer explosiv i grunden. Ägnade 7 år av mitt liv till att bli så bra som möjligt på att springa 35m och hoppa ett hopp ut i en sandgrop. Ni kan ju gissa hur mycket långlöpning vi tränade då...

Inte friidrott men att hoppa har alltid varit min styrka!

För att sedan sätta loppet i ytterligare perspektiv så sprang jag över en mil för första gången i mitt liv för endast 9 månader sedan! Att jag nu gör 42.30 på milen kanske inte är så pjåskigt ändå. Dock så bevisar detta att jag inte har någon naturlig talang för långlöpningen (vilket inte är så märkligt).

Den enda anledningen till att jag gör detta är att jag vill förbättra min syreupptagning inför nästa års Vasalopp. Att jag efter endast 1 års "satsning" på Vasaloppet gör 6h bevisar tydligt att det passar mig mer än långlöpning. Men skidåkningen är helt annorlunda löpningen. Jag kan använda min explosivitet på ett helt annat sätt och speciellt i stakningen som är en väldigt explosiv rörelse. Det är ingen slump att skidlandslaget endast tränar explosiv styrka!

Jag kommer satsa på att göra sub 40min på Hässelbyloppet i Okt som har en väldigt flack och snabb bana. Det vet jag att jag har kapacitet till men sedan kommer jag inte orka satsa på att bli bättre än så. Det är svårt eftersom jag försöker köra mycket överkroppsstyrka och samtidigt bli en bättre långlöpare. Det går liksom inte riktigt ihop!

Till dagens pass som också fungerade som ett formtest inför lördagens Tolvanlopp som är just 12km men som också är ökänt för att vara extremt kuperat och speciellt sista biten som är likt en berg och dalbana! Så jag körde 6x1000m med 90s vila mellan. Körde fram och tillbaks på cykelvägen vid Bromma flygplats som vanligt. Men jag lade om sträckan lite så att intervallerna tillbaks blev betydligt jobbigare. Sista biten består då av ca 250m svag uppförslutning och avslutas med en 100m riktigt brant uppförsbacke. Det var sjukt jobbigt på de 3 intervallerna som gick åt det hållet men det gäller att förbereda sig mentalt inför alla backar på lördag :(

Passdata:

Rätt kul att se hur man tappar tempo uppför den sista jobbiga backen, kolla vid röda pilen :)

Tyvärr öppnar jag lite för hårt och tappar tempo ju längre passet lider. Givetvis var det svårt att hålla tempo när man avslutar med en 100m brant uppförsbacke på vägen tillbaks. Men jag tycker ändå att det känns som att 4 min/km tempo bara går lättare och lättare. Eftersom Tolvanloppet är så kuperat och jag är så svag på att springa uppför satsar jag på att göra en tid under 54 min eller i snitt 4:30 min/km tempo. Förra året placerade man sig som nr 48 av totalt 207 startande med den tiden vilket får ses som klart godkänt.