Yrvaken stressade jag i mig frukost för jag hade tänkt åka på förmiddagen men jag tänkte om och provade åka för första gången på kvällen i eljusspår. Varför är det så att trots att man sover längre när man försover sig är man ändå tröttare resten av dagen? Man hamnar på något sätt efter sin tidsplan och allt känns bara konstigt...
I vilket fall testade jag Bergebos elljusspår som ska vara 7km men dock visade min klocka att sträckan var något kortare. Jag är van med Igeltjärnsrundan som är ganska platt men elljusspåret var verkligen skidspåret från helvetet. Jag har aldrig någonsin åkt ett så starkt kuperat spår, det kändes som de branta uppförsbackarna aldrig tog slut. När man var uppe på vissa krön så bokstavligen stapplade man sig fram av trötthet. Man diagonalade och saxade bra mycket mer än stakade och att man hade lite bakhalt gjorde inte saken bättre. Jag hade dock riktigt bra glid och när man sedan skulle åka ner för dessa branta och kurviga backar fick man verkligen öva sin utförsteknik. Det gick riktigt fort och var nästan lite läskigt vissa backar.
Jag åkte tre varv på elljusspåret som var 7 km sedan tröttnade jag på att bara klättra uppför så jag åkte några extrarundor som var lite flackare. Jag kände mig tyvärr ganska trött idag och kroppen hängde inte alls med som den gjort förut. Tyvärr öppnade jag lite väl optimistiskt första varvet vilket gjorde att jag fick slita ont resten av passet. Här kommer lite statistik från passet:
Totala sträckan: 30,33 km Tid: 02:11:14 Tempo: 4:20 min/km Hastighet:13,87 km/h
Total höjdstigning: 468m Snittpuls: 157 s/min Maxpuls: 181 s/min Kalorier: 1770
Som ni ser var spåret extremt kuperat Pulsen ljuger inte och man ser att jag öppnade för hårt. |
Borlänge by night. En ganska härlig utsikt från skidrundan. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar